Så här kan det gå om en snabb 4-åring får syn på lite tyg och en sax liggandes till ingen nytta på köksbordet. De här snabba klippen med saxen fick min sylust att försvinna, i alla fall för en stund.
Jag tog tag i äldsta dotterns "UFO" (unfinished object) som jag lovat att göra färdig. Hon hann inte sy färdigt en kjol till C som hon påbörjat i syslöjden. Det som var kvar var att det skulle träs i resår och så skulle den fållas. Jag kunde inte låta bli att förstärka sömmarna lite med overlocken och så sydde jag om resårkanalen eftersom den var sydd med vanlig raksöm och säkerligen skulle spricka upp. Det fick bli en resårkanal à la Gecko. Jag fållade kjolen med rullfåll. C tycker jättemycket om kjolen som storasyster E har sytt i skolan :)
Tack för kommentarerna angående våran katt. Det känns så konstigt och tomt här. Jag kommer på mig själv med att gå fram till fönstret för att se om hon sitter utanför altandörren och vill komma in. Det är säkert så som ni skrev att det kommer kännas så länge till. Hon har ju trots allt varit med i familjen en väldigt lång tid.
Får väl se om det kan bli en klänning sydd imorgon. Det kanske blir stranden i stället. Det ska ju blir fint väder så vi får väl ta vara på solen då :)
8 kommentarer:
Det där känner jag igen, min lilla dam tycker oxå om saxar och tyg :o)
Så för att avdramatisera det hela lite brukar vi ha "klipp-verkstad" som lilla damen kallar det. Dvs jag klipper och hon oxå. Hon får bitar som blir över från mig eller andra större bitar som jag kan tänka mig att offra ;o)
Å så trist att få oönskad hjälp med klippning på fel ställen. Min stora dotter tigger spillbitar som hon klipper och klistrar med när jag syr.
Ja, jag ser fortfarande vår ena katt som blev tagen av räven för dryga 1½ år sen. Rätt som det är ser jag henne i ögonvrån.. Men hon är ju inte där förstås.. Å min gamla hund kände jag efter bredvid mig i sängen i flera år innan jag slutade att reflexmässigt känna efter henne där. Tomt tomt tomt... Men det går över som tur är, det tar bara tid.
Så tråkigt med er katt, förstår att det måste kännas hemskt tomt! Så tokigt det kan bli när man får oväntad hjälp, hoppas klänningen blir sydd iaf... Hoppas ni får en dag på stranden, här vräker regnet ner just nu:( Söt kjol oxå! Kram
Hoppas att du får tillbaka sylusten. Inte roligt när det inte blir som man tänkt sig...
Nej, vad tråkigt med din katt. Jag har förlorat två katter de senaste åren och jag saknar dem fortfarande. Fast idag tänker jag mest på hur roliga de var, så det är en positiv känsla ändå.
Tråkigt! Hoppas syslusten kommer tillbaka! Se det positivt, det hade varit lite värre om klänningen legat klar på bordet :-)
Ja trist med oönskad hjälp, det där är jag alltid rädd för jag också, sonen vill gärna hjälpa till och klippa...! Men den rosa kjolen blev ju jättefin!
Och ledsen för er katt, förstår hur det känns, vår ena katt blev påkörd förra våren och man saknar henne fortfarande, goaste kissen... !
Så söt kjolen blev. Vad tråkigt att höra om eran kisse. Vi tog själva bort våran trotjänare i våras och jag hör och ser honom fortfarande. Ella undrar om vi inte kan höra Melker från katthimlen och vi är riktigt tysta.
Så söt kjolen blev. Vad tråkigt att höra om eran kisse. Vi tog själva bort våran trotjänare i våras och jag hör och ser honom fortfarande. Ella undrar om vi inte kan höra Melker från katthimlen och vi är riktigt tysta.
Skicka en kommentar